Dagman släkten

/Senast uppdaterad 2011-03-04 fredag
_________________________________

Släktvapen från 1983



Skepparsläkten Dagman av Stieg-Erland Dagman
http://medlem.spray.se/brandstorphbf/sjofart/skepparedagman.htm

Släktforskningsarbeten av Eskil Dagman
http://medlem.spray.se/brandstorphbf/index2.htm

2002-03 Eskil Dagman  Katalog över 400 kulturplatser i Brandstorps socken
http://medlem.spray.se/brandstorphbf/kultskylt/skyltar.doc


* * *
Vid Släktmötet lördagen den 18 juni 1983, som kom till på initiativ av Stieg-Erland Dagman, som ägnat mycket tid åt släktforskning, var det först samling vid Brandstorps kyrka. Efter att komminister Simfors berättat om kyrkans historia åkte vi ut till några gårdar där släkten verkat.
Lunch intogs i Brandstorps församlingshem.

På tavlan i fonden stod det (står det än?)

"Ack O Gud att I Din kyrka
Våra Fäders Tempelgård
Du Beskär oss Ljus och Styrka 
och Din Trogna Herdevård"


Program
Släktmötet lördag 18 juni, 1983:
*


Hur kom släktnamnet Dagman till?
OM det berättar Harald Dagman i sin bok om Källebäcken,
omskriven i JP lö 23 jan. 1982 [se facsimile nedan]:

"Anders Gustav Johansson, född 1819, jobbade på segelskutor på Vättern
som passopp åt skepparn. som sådan kallades han 'dagman'.
Och eftersom aldrig någon använde vare sig hans förnamn eller efternamn vid tilltal
så fann Johansson för gott att ta sig efternamnet Dagman."

*

Till detta kan läggas att dagman är det fackmässiga namnet på dagpasset,
vilket är förenat med privilegier, främst att man slipper ha natt-tjänst.

I  Sjöarbetstidslagen (1970:105) sägs i § 3 resp 4:


"3 § I denna lag förstås med
sjö-man: den som utför skeppstjänst för vilken lagen gäller,
ekonomipersonal: 
personal som är anställd för besättningens eller passagerarnas 
förplägning eller uppassning, 
för andra sysslor som har samband med sådant arbete 
eller för expeditionsgöromål eller annan liknande tjänstgöring,
dag-man: sjöman vars skeppstjänst ej är indelad i vakter 
och som ej tillhör radio- eller ekonomipersonalen,"



"Ordinarie arbetstid i ocean- och närfart

4 § I ocean- och närfart får den ordinarie arbetstiden 
för dagman uppgå till högst 8 timmar 
om dygnet och 40 timmar i veckan."


*


Intressant att veta:
Ordet "nattman" förekommer i betydelsen bödel!!
[se längst ned under Länkar]


*
 

Om Harald Dagmans släktforskning
JP lö 23 jan. 1982 (s.21)

*

JP 1984-02-18 lö (s.23)
Artikel om Stieg-Erland Dagmans släktforskning



* * *

Finns det Vasablod kvar i Sverige?


* * *

Länkar

Wikipedia om "Rackare" ("nattman"):
"Rackaren var bödelns dräng. Han ställde avrättningsplatsen i ordning inför förrättningen, plockade ner de döda som hängts och steglats och grävde ner dem i galgbacken, begravdesjälvmördare i skogen, och om brottet ansågs mer skamligt kunde han även utdela vissa kroppsstraff (vilket annars en profoss gjorde).[1] 
Rackaren användes även för att slakta och flå hästar samt avliva katter och hundar (därav uttrycket flåbuse)[2]. Att rackaren fick slå ihjäl (slakta) hästar hänger samman med att hästen i förkristen tid var helig, något som levt kvar så till vida att ingen slaktare ville åta sig det. Slaktad häst begrovs eller fick bli liggande eftersom ingen vågade äta köttet. 
Rackaren var ofta också den som körde bort stadens avfall på nätterna. Därav ett annat av rackarens många öknamn: nattman, som syftade på tidpunkten då avfallshanteringen skulle utföras."


Mer om "nattman" 
"I Forordningen av 7. februar 1749 utstedt av kong Fredrik V er både skarpretterens og nattmannens oppgaver i forbindelse med tortur og henrettelse av dømte mordere klart beskrevet."

Ett rackarns liv - Bödlar, skarprättare, mästermän och rackare i Stockholm 1590-1920

Nattmannen og andre rakkere  

* * *

Prenumerera på: Inlägg (Atom)