fredag 1 mars 2002

1875 Torkelsryds Missionshus, Brandstorps socken, Katalog Kulturplatser Eskil Dagman

2002-03 (rev.) Katalog över ca 400 kulturplatser inom Brandstorps socken från Svedån i söder till Nykyrkebäcken i norr, av Eskil Dagman 





Utdrag sidan 34:  "U: Religiösa platser"

TU2 Torkelsryds Missionshus Fribaptistförsaml. tomtmark skänktes av Baron Hans [Henric] von Essen [1820-1894] 1875, han yttrade: "Här ska Edert missionshus byggas", som stod färdigt 1876. Medlemmarna tillhörde från början Jönköpings Missionsförening men i mitten av 1880-talet anslöt man sig till Fribaptisterna. Men i början av 1900- talet splittrades gruppen och Missionshuset i Rödån byggdes med anknytning till Helgelseförbundet.

* * *


[Nedanstående sammanställning har gjorts med hjälp av en stor mängd internetsidor som jag flitigt och generöst lånat av.]


BAKGRUND till 1800-talets väckelser 
med särskild hänsyn till Torkelsryds tidiga missionshusbygge 1876


Först, en snabb översiktlig bild ekonomiskt och socialt


1726, 12 januari, Sverige, ett så kallat konventikelplakat infördes som inte upphörde förrän 1856. Man fick inte ha bibelsamlingar eller bönemöten utan prästs tillåtelse och närvaro. Förbudet riktade sig närmast mot den pietistiska rörelsen, för att slå vakt om "enhet i religionen" som enligt den tidens uppfattning var nödvändig för samhällets bestånd. Brott mot förordningen kunde resultera i stränga straff. Under 1800-talet användes konventikelplakatet även mot Roparrörelsen och frikyrkorörelsen. Många vägrade att finna sig i den andliga tvångströjan, och föredrog att utvandra – de flesta till Nordamerika. Den första stora emigrationsvågen på 1840- och 1850-talen berodde till en del på den oförsonliga lagen. Från nästan alla landsändar inkom petitioner om 
förordningens avskaffande. Frågan behandlades 
vid flera riksdagar, men först den 26 oktober 1858 upphävdes plakatet.

1790-talet, Industrieran tog sin början i det sena 1700-talet, och detta skedde i England.
1800-talets början, Spridningen av industrialismen tog fart in på 1800-talet.
1850-talet, Jönköping, vid seklets mitt kom industrialismen till Jönköping, med etablerandet av tre stora fabriker under en relativt kort tid. Jönköping hade, i likhet med andra svenska städer, varit ganska liten. Det var framför allt hantverkare som bodde i städerna. Vid 1800-talets början levde fortfarande nio av tio svenskar på landsbygden. De försörjde sig på jordbruk kompletterat med fiske, jakt och bisysslor.

1800-talet, Under 1800-talet utvecklades en rad faktorer som fick fler och fler att flytta in till städerna. Med potatisen förbättrades den allmänna näringsstandarden och med smittkoppsvaccinet blev sjukdomsbekämp-ningen effektivare, samt att landet fick fred. Befolkningen ökade, tack vare bland annat vad som brukar sammanfattas med ”freden, vaccinet och potäterna”. Denna växande befolkning måste kunna försörjas. Lantbruket var därför tvunget att moderniseras och utvecklas för att ge större avkastning. Nya metoder, redskap och grödor infördes i det svenska jordbruket. Nyodling uppmuntrades och skiften av jorden till större enheter genomfördes. Genom rationaliseringen av jordbruket blev många av landsbygdens människor jordlösa och arbetstillfällena i jordbruket allt färre. Fattigdomen ökade och när det dessutom inföll några missväxtår började folket att söka lyckan dels i städerna, och dels utomlands. De nya fabrikerna anställde både män och kvinnor. Detta var en skillnad mot hantverkarnas gamla skråväsende, som bara tillät män. I fabrikerna förekom också en hel del barnarbetare. Deras arbete bestod ofta av okvalificerade uppgifter. Senare, när fler maskiner användes, blev barnen mer och mer överflödiga på fabriksgolvet. 1881 kom en lag mot barnarbete, som reglerade barnens arbetstider. Fortfarande förekom dock tolvåringar i fabrikerna. År 1885 hade Jönköping 20 251 invånare (vilket kan jämföras med 8 243 invånare 1860, och idag i hela kommunen ca 130 000, varav i Jönköpings "stad" ungefär hälften). Från 1850-talet hade den så kallade Förstaden väster om kanalen börjat att bebyggas, på platsen där det medeltida Jönköping hade legat. Därefter växte Jönköping successivt söder- och österut. År 1883 byggdes de första hyreshusen av tegel vid Vedtorget. Husen var främst byggda av trä och bestod av två våningar. Det fanns dock en del tegelhus. I dessa inrymdes bland annat järnvägsstation, läroverk, länsresidens, banker och fabrikslokaler. Staden var segregerad, med särskilda bostadsområden för fabrikernas arbetare. Tändsticksfabriken hade till exempel särskilda bostadshus för arbetarna vid Västra torget. I stadens utkanter fanns också så kallad kåkbebyggelse, där ofta arbetarbefolkningen bodde. Exempel på sådana områden är Bymarken (idag kallat "gräddhyllan") Kålgården och längs med Dunkehallaån och Barnarpsgatan. Stadens rikare befolkning bodde i villaområden i stadens utkanter, eller i lägenheter i centrala stenhus.

Viktigare enstaka händelser med särskild betydelse för folkväckelsen på 1800-talet




1809, Sverige, ny regeringsform antas.
1813, Jönköpings län, Emelie, född Eckart (1780-1859), även kallad Mormor på Herrestad,  och hennes make Johann Philipp Petersen köpte herrgården Herrestad under Napoleonkrigen och flyttade dit 1813. Herrestad ligger i Kärda socken utanför Värnamo och har anor till medeltiden. Genom henne levde pietismen vidare. Under sitt liv försökte hon genomdriva det pietistiska reform-programmet och hon trotsade konventikelplakatet ända fram till 1858 genom att ordna missionsböner på Herrestad första måndagen i varje månad. Hon var också en pionjär inom syföreningsrörelsen. [Läs] [www.mormor.se
1815, Sverige, Svenska Bibelsällskapet bildas i syfte att sprida Guds ord till folket. Man trycker Karl XII:s Bibel i enkla massupplagor som säljs billigt eller skänks bort. Tre miljoner biblar sprids över landet.
1824, USA, Charles Finneys väckelsemöten inleds och han inför metoder som kommer att göra honom till USA:s störste väckelsepredikant och påverka senare massevangelisation i landet.
1827, Sverige, Laga skifte
1830, Stockholm, George Scott, (1804-1874) var skotsk metodistpastor som verkade i Stockholm 1830-42. Han kom 1830 till Stockholm som religionslärare och predikant för industrimannen Samuel Owen och de brittiska arbetarna på hans fabrik. Det började egentligen med att ångmaskinsbyggaren Samuel Owen var i Sverige för att sätta ihop en ångmaskin. Han tyckte att de svenska arbetarna drack för mycket brännvin. Då han var på besök i England så omtalade han detta samt att han saknade en engelsk kyrka i Sverige. Wesleyanska missionssällskapet beslutade då att sända en missionär till Sverige. Det var Mr. Stephens. När denne redan 1830 återvände till England så skickades George Scott hit istället. Eftersom de lokaler som de tidigare fått låna var för trånga började tankar växa fram om att bygga en kyrka. Efter mycket bidrag från både England och Amerika kunde bygget stå färdigt. Detta trots att motståndet inte var så litet från myndigheterna. 1840 stod Engelska kyrkan färdig. [Läs]
1831, Scott började predika och hålla möten även på svenska, i strid med konventikelplakatet, vilket kom att irritera myndighetspersoner och prästerskap. [Läs mer]

1832, Stockholm, Owen och Scott tog initiativ till en av de första svenska nykterhetsföreningarna, Kungsholmens Nykterhetsförening.
1834, Jönköping drabbades av en koleraepidemi. På en enda månad dog 600 personer, vilket var 15 procent av stadens invånare. Året efter ödelades halva staden av en brand.
1836, Jönköping, Per Magnus Elmblad började en tjänst som adjunkt i Kristine kyrka i Jönköping. Elmblad som tillhörde de så kallade väckelseprästerna höll utöver högmässa också morgonböner i kyrkan. Till den första morgonbönen kom ingen mer än kyrkvaktmästaren, men ryktet om Elmblads förkunnelse spred sig och människor strömmade till Kristine kyrka. Snart fanns det kring Elmblad en grupp väckta personer som brann för att föra budskapet vidare. Kyrkans ledning ogillade väckelsen och efter bara ett år blev Elmblad förflyttad från Jönköping. Gruppen av andligt väckta fortsatte dock att samlas dels i hemmen och dels i ett uthus vid nuvarande Stadsbiblioteket. Senare medverkade Elmblad till att starta EFS, Evangeliska Fosterlands-stiftelsen).
1838, Carl Olof Rosenius (1816-1868) började teologistudier vid universitetet i Uppsala. Dessa studier tvingades han avbryta redan 1839 av ekonomiska och hälsomässiga skäl. Istället tog han tjänst som informator nära Stockholm, på Länna gård. Här råkade han i allvarliga religiösa tvivel. Ur dessa fick han hjälp av metodistpredikanten George Scott i Stockholm.
1839, mitten av augusti, Rosenius kom för första gången i kontakt med Scott. Rosenius tvivlade på om bibeln var Guds ord och kände att han behövde någon att samtala med. Han fick då höra talas om George Scott och hans verksamhet och beslöt sig för att söka upp honom. Ett kort tag efter hans besök hos Scott kom åter tvivlen tillbaka. Han gick då åter till Scott. Scott bad Rosenius att han skulle skriva allt som talar mot och allt som talar för att Bibeln är Guds ord. Tre dagar senare så säger Rosenius att han var fullständigt övertygad om att bibeln är Guds ord. 

1840, C. O. R. övergav planerna på att bli präst och flyttade 1840 till Stockholm som Scotts assistent i evangelisationsverksamheten, som samma år fick en egen lokal nära Hötorget i den så kallade Engelska kyrkan[läs mer] [av COR] [mer av COR
1840, Scott låter bygga ett metodistkapell, Engelska kyrkan som invigdes 1840, som den första frikyrkan i Sverige. Scott inspirerade och stödde flera personer som kom att bli ledande inom de många svenska väckelserörelser som skulle blomstra under 1800-talets senare hälft. Bland dessa kan baptistpionjärerna F O Nilsson och Anders Wiberg samt EFS grundare Carl Olof Rosenius nämnas.  
1841 Svenska kyrkan avskaffar skamstraffet (exempelvis att sitta i stocken) för "uppenbara syndare".
1842, januari, Scott startar tidskriften Pietisten, tillsammans med Rosenius.
1842, 20 mars, Scott har gjorts till "skottavla", och tvingas lämna Sverige. Scotts arbete var på inget sätt enkelt och han hånades och motarbetades kraftigt. Den 20 mars 1842 predikade Scott i Engelska kyrkan då det kom in en stor folkmassa i kyrkan. Scott fick fly ut genom en korridor i kyrkan och gudstjänsten fick avbrytas. Då myndigheterna inte kunde lova något skydd för Scotts fortsatta verksamhet var han tvungen att lämna Stockholm. Avresan från Stockholm blev inte på något sätt trevlig. Vännerna fick aldrig möjlighet att säga adjö till honom och Scott var tvungen att hålla sig gömd då ångbåten åkte.efter ett pöbelupplopp i Engelska kyrkan, som stängs, och som sedan köps av EFS och får det nya namnet Betlehemskyrkan (1856).
1842, Rosenius övertar helt verksamheten. Han blev en av de främsta krafterna i en växande religiös väckelse av "nyevangelisk" art, som under de följande årtiondena gick fram över stora delar av Sverige.
1842, Sverige, allmän folkskola och skolplikt införs 
1840-talets början Roparrörelsen framträder, som anses vara den väckelse som banade väg för folkväckelsen och friförsamlings-rörelserna i Sverige. Roparna förekom mest i Småland, Västergötland, Värmland och Närke. Sitt mest intensiva stadium upplevde väckelsen i början av 1840-talet. 
1843, Roparrörelsen som företeelse försvann i huvudsak, men i Närke hade den efterdyningar även senare år. Rörelsen var kortvarig men fick stor betydelse för folkväckelsens framväxt. Olärda pigor, barn, bonddöttrar och unga män höll under lugna eller extatiska tillstånd skakande domspredikningar, vilket samlade stora skaror. Roparna var till åldern 2-30 år, de flesta från tonåren och uppåt. [ läs mer ], Roparna - varför kunde de inte tiga? Studentuppsats 2009 [ här ], [fulltext], [ArkivCentrum Örebro] [Religionskriget i Kvistbro] [Roparebreven]
1840-1850-talen, Den första stora emigrationsvågen på 1840- och 1850-talen berodde till en del på den oförsonliga lagen om konventikelförbud från 1726.
1845, Lunds missionssällskap startas - en föregångare till Svenska kyrkans mission som bildas 30 år senare.
1846, Sverige, skråväsendet avskaffas.
1847, Jönköping, Storckenfeldtska flickskolan startas av Aurora Storckenfeldt (1816-1900). 1858 flyttar skolan in i huset Fridhem på Målaregatan 14, strax intill Missionshuset (Gamla) där Stadsbiblioteket nu är. Här fick väckelsefolket en fastare samlingspunkt. (Skolan finns där tills den upphör år 1909.) 
Knut Wilhelm Almqvist var en av de så kallade väckelseprästerna. Han var gift med Lina Sandells storasyster Charlotta. Utarbetad flyttade Almqvist från en prästtjänst i Hjälmseryd till Jönköping, för att arbeta som läroverksadjunkt. Almqvist slöt sig till de väckta och blev snart gruppens ledare.
1847/48, Första baptist-dopet i Sverige
1848, i halländska Vallersvik grundas Sveriges första baptistförsamling med sjömannen och lekmannapredikanten Fredrik Olaus Nilsson som föreståndare sedan fem vuxna låtit döpa sig. Det är fortfarande olagligt att ha någon annan tro än Svenska kyrkans lutherska tro och Nilsson landsförvisas som straff.
184?, Risebergarörelsen kring Olof Hedengren (1812-1870), patron på Riseberga i Närke (1839-1870) börjar [läs], "Patron på Riseberga - ett bygdespel, 2005, [läs]
1853Jönköpings Traktatsällskap bildas  [Läs] [Läs mer]
1854, London, Charles Haddon Spurgeon blir baptistpastor i London och blir så småningom en av de mest inflytelserika förkunnarna någonsin. 
1855, Jönköping, Jönköpings kristliga ynglingaförening bildas samma år som KFUM:s världsförbund. Svenska KFUM bildas först 1877.
1855, Riseberga, Första bönhuset i Sverige byggs på Riseberga av patron Hedengren [ Läs ] [Läs mer]
1855, Anders Wiberg (1816-1887) var präst i Svenska kyrkan men blev baptist 1852. Efter tre års vistelse i USA, då han lärt känna den amerikanska baptismen, återvände Wiberg 1855 till Sverige där han blev föreståndare för Stockholms baptistförsamling. 1857 samlade han de svenska baptistförsamlingarna till deras första årskonferens. [Läs] [Läs mer]
1855, USA, Dwight L. Moody blir omvänd. Han blir sedermera en av USA:s mest framgångsrika evangelister.
1855, Sverige, domstolarnas rätt att ålägga kyrkoplikt upphör. Det blir tillåtet för medlemmar av Svenska kyrkan att bevista andra kristna samfunds gudstjänster.
1856, EFS, Evangeliska FOSTERLANDS-stiftelsen bildas bland annat mot bakgrund av den växande baptismen. Från 1868 fick kolportörerna rätt att också predika och från 1906 kallades de predikanter. [Läs mer]
1857, tidningen Budbäraren grundas med Bernhard Wadström som redaktör. En av de viktigaste uppgifterna för EFS kom att bli litteratur- och traktatspridning, vilket i hög grad ombesörjdes av så kallade kolportörer, kringvandrande försäljare av kristen litteratur. Mycket av litteraturen producerades av det egna förlaget, EFS-förlaget, vilket bildades samma år som rörelsen.
1857, Sv. Baptistsamfundet bildas, med Anders Wiberg (1816-1887) som ledande [Läs] [Läs mer]
1857, Jönköping, koleran härjar återigen i Jönköping. 178 dör. Första dödsfallet: 15/9.
1858, Sverige, Konventikelförbudet från 1726 upphörde.
1859, våren, Paul Peter Waldenström träffar Rosenius för första gången.
1860, Sverige, den första "dissenterlagen" om landsförvisning som straff för den som lämnar den lutherska läran avskaffas. Religionsfriheten utvidgas därmed till att gälla även svenskar, som nu får rätt att lämna statskyrkan - dock förutsatt att de byter medlemskap till vissa andra kristna församlingar som är godkända av staten.
1860Luthers "Kyrkopostilla" är den första bok som gavs ut av EFS-förlaget, vilken kom att ges ut i åtta upplagor och 70 000 exemplar. (Kyrkopostillan tycks inte finnas på nätet, Huspostillan finns [här].)
1860, 1 januari, Jönköpings Hotell (nuvarande Stora Hotellet), öppnar. Vid öppningen är hotellet landets största.
1860, Jönköpings Traktatsällskap (1853), bygger det första Missionshuset i Jönköping (där Stadsbiblioteket ligger idag), det rymde 1000 personer och blev den växande rörelsens centralhelgedom (fr o m 1877 kallas denna byggnad Gamla missionshuset). Väckelsen hade tagit fart och det började bli trångt att samlas i hemmen och flickskolans lokaler i Fridhem.
1861, Jönköpings Traktatsällskap bytte namn till Jönköpings Missionsförening [Läs] 
1860-talet, allt fler av de lokala missionsföreningarna, som tidigare samlats i hemmen, byggde egna missionshusI allt vidare cirklar kring Jönköping bildades lokala missionsföreningar som blev ”biträdesföreningar” till Jönköpings Missionsförening. Dessa lokala föreningar hade inga egna pastorer, men antalet centralt anställda predikanter växte. Dessa ”jönköpingspredikanter” besökte de lokala missionsföreningarna enligt fastlagda resturer. Fyra gånger per år hölls det ”kvartalsmöte” i Jönköping. Då vallfärdade missionsfolket långa vägar, precis som Israels folk hade vallfärdat till högtiderna i Jerusalem. Så fick Jönköping namnet ”Smålands Jerusalem”. Missionshuset med plats för 1000 personer var snart för litet och 1876 byggdes Stora Missionshuset, tvärs över gatan, med plats för 3000. Vid storsamlingar i Jönköping var det ofta parallella samlingar då båda missionshusen fylldes.
1862, Jönköping, Jönköpings första förskola öppnas. Initiativtagare är Ebba Ramsay. Lokal erbjuds kostnadsfritt i Gamla missionshuset.
1862, Sverige, kommunallagen åtskiljer den borgerliga och kyrkliga kommunen från varandra. 
1863, Sverige, nattvardstvånget upphävs.
1863, Sverige, den 1 dec. öppnas järnvägslinjen Jönköping-Mullsjö.
1864, den 1 dec. är hela järnvägslinjen Falköping-Jönköping-Nässjö klar. Södra stambanan invigs. Man kan nu åka tåg sträckan Stockholm-Falköping-Jönköping-Nässjö-Malmö. Den sträckan kan inte avverkas på en dag. Därför stannar tåget över natten i Jönköping. Tändsticksindustrin har stor nytta av förbindelsen.
1864, Sverige, näringsfrihet införs.
1866, Sverige, aktiebolagslag.
1866, Jönköping, Koleran drabbar återigen staden. 53 dör totalt. 1:a dödsfallet: 24/8.
1868, C.O.R. dör, Paul Peter Waldenström, som varit nära medarbetare sedan 1859, blir Pietistens redaktör. 
1868, Kolportörerna inom EFS fick rätt att predika.
1868, Metodistkyrkan (den amerikanska) etabkeras i Sverige. Det var med hemvändande sjömän från Amerika som metodismen kom till Sverige på allvar på 1860-talet. De hade mött budskapet om nåden som befriar och engagerar i Amerikas hamnar. Metodistkyrkan i Sverige blev en frukt av den amerikanska väckelsen och man fick stöd från emigrerade svenskar som i Amerika funnit Metodistkyrkan. Dessa hemvändande sjömän samt tidigare utvandrade svenska metodistpastorer reste runt i landet och församlingar bildades, framför allt i kuststäderna och på Gotland. De första församlingarna bildades 1868 i Karlskrona, Kalmar och Vallda utanför Kungsbacka. 1868 etableras Metodistkyrkan i Sverige och blir 1876 ett av staten erkänt trossamfund med rättighet att döpa, viga, begrava med mera (andra samfund fick vänta till 1951).
1869, Jönköping, Svår missväxt drabbar landsbygden. Många Jönköpingsbor utflyttar till USA.
1872, Helge Åkesson, som började läsa till präst, men blev baptistpredikant, utesluts från Baptistsamfundet.
1872 i juni, Waldenströms berömda predikan om försoningsfrågan publiceras i Pietisten till högmässotexten 20:e söndagen efter Trefaldighet (Trinitatis).
1874, Jönköping, Järnvägssträckan Nässjö-Katrineholm är färdig och förkortar förbindelsen Malmö-Stockholm. Jönköping ligger åter vid sidan och Stora Hotellet förlorar förbindelsens övernattningsgäster. Invigningen av Östra Stambanan sker i Nässjö den 18 november 1874.
1876, Jönköping, Jönköpings Stora (nya) Missionshus plats för 3000 byggs några hundra meter sydost om det gamla missionshuset (Kålgården), och invigs på julafton 1876. Jönköpings missionsförening (som sedermera får namnet Svenska Alliansmissionen) får sin fasta punkt i det nya stora missionshuset.
1876, Torkelsryds Missionshus byggs av fria baptister på mark upplåten 1875 av baron Hans Henric von Essen.
1876, Metodistkyrkan blir ett av staten erkänt trossamfund med rättighet att döpa, viga, begrava med mera (andra samfund fick vänta till 1951).
1878, EFS delas och Svenska Missionsförbundet bildas med Paul Peter Waldenström som en av de ledande. 
1880, Jönköpings stadsmissionsförening bildas.
1882, Frälsningsarmén börjar sin verksamhet i Sverige med Hanna Ouchterlony som organisationens första svenska ledare. Den 28 december håller man sitt första möte på Ladugårdslandsteatern vid Östermalmstorg i Stockholm.
1885-87, Helgelseförbundet bildas (HF).
1886, Jönköping, ordförandeskapet i Jönköpings Missionsförening togs över av den frikyrkligt sinnade väckelseprästen Karl Palmberg.   Han var en duktig talare som samlade stora skaror kring sin predikstol. Han var inspiratör och pådrivare till många missionshusbyggen runt om i Småland. 
1886 (?), Torkelsryds församling ansluter sig till de fria baptisterna, efter att förut ha varit en Missionsförening (med anknytning till EFS och Svenska Missionförbundet).
1894, Fribaptistsamfundet bildas.
1900-talets början, Torkelsryds församling delas, en grupp går över till HF, och bygger missionshus i Rödån.
1919, Jönköping, Svenska Alliansmissionen bildas. De tre organisationerna, Jönköpings Missionsförening, Jönköpingskretsens kristliga ungdomsförbund och Skandinaviska Alliansmissionen i Sverige växte fram ur samma väckelse, stöddes av samma lokalföreningar och samma personer fanns med i ledningen för alla tre. 1919 togs det naturliga steget då Jönköpings Missionsförening och Skandinaviska Alliansmissionen i Sverige gick samman och bildade Svenska Alliansmissionen. Jönköpings kristliga ungdomsförbund blev Svenska Alliansmissionens Ungdomsförbund.

* * *

Länkar:
Hans Henric von Essen (1820-1894)

Jönköpings Missionsförening

Fri-baptisterna 
Helge Åkesson uteslöts från Baptistsamfundet 1872
Fribaptistsamfundet , de fria baptistförsamlingarna som höll sig till Helge Åkesson, kallades "helgeaner", först 1894 gick dessa samman för att bilda samfund.

Svenska Baptistsamfundet - dess syn på sin egen historia
Det första baptist-dopet skedde i Sverige 1847 eller 1848.
Anders Wiberg blev den ledande i rörelsen. Svenska Baptistsamfundet bildades 1857.

Om Cederströms tavla "Baptisterna" 1886 
"På Betel folkhögskola i Bromma, som tillhör Baptistsamfundet, finns en tavla som nästa är lika stor som väggen den hänger på. Tavlan heter Baptisterna och är målad av en av Sveriges främsta konstnärer, friherre Gustaf Cederström. 1878 hade Cederström väckt stort uppseende på världsutställningen i Paris med tavlan "Karl XIIs lik bäres av soldater över norska fjällen". Den tavlan hänger idag på Nationalmuseum i Stockholm och kallas numera för "Karl XIIs likfärd"."






* * *

/upplagt 2011-03-09