1842, 20 mars, Scott har gjorts till "skottavla", och tvingas lämna Sverige. Scotts arbete var på inget sätt enkelt och han hånades och motarbetades kraftigt. Den 20 mars 1842 predikade Scott i Engelska kyrkan då det kom in en stor folkmassa i kyrkan. Scott fick fly ut genom en korridor i kyrkan och gudstjänsten fick avbrytas. Då myndigheterna inte kunde lova något skydd för Scotts fortsatta verksamhet var han tvungen att lämna Stockholm. Avresan från Stockholm blev inte på något sätt trevlig. Vännerna fick aldrig möjlighet att säga adjö till honom och Scott var tvungen att hålla sig gömd då ångbåten åkte.efter ett pöbelupplopp i Engelska kyrkan, som stängs, och som sedan köps av EFS och får det nya namnet Betlehemskyrkan (1856).
1842, Rosenius övertar helt verksamheten. Han blev en av de främsta krafterna i en växande religiös väckelse av "nyevangelisk" art, som under de följande årtiondena gick fram över stora delar av Sverige.
1842, Sverige, allmän folkskola och skolplikt införs
1840-talets början Roparrörelsen framträder, som anses vara den väckelse som banade väg för folkväckelsen och friförsamlings-rörelserna i Sverige. Roparna förekom mest i Småland, Västergötland, Värmland och Närke. Sitt mest intensiva stadium upplevde väckelsen i början av 1840-talet.
1843, Roparrörelsen som företeelse försvann i huvudsak, men i Närke hade den efterdyningar även senare år. Rörelsen var kortvarig men fick stor betydelse för folkväckelsens framväxt. Olärda pigor, barn, bonddöttrar och unga män höll under lugna eller extatiska tillstånd skakande domspredikningar, vilket samlade stora skaror. Roparna var till åldern 2-30 år, de flesta från tonåren och uppåt. [ läs mer ], Roparna - varför kunde de inte tiga? Studentuppsats 2009 [ här ], [fulltext], [ArkivCentrum Örebro] [Religionskriget i Kvistbro] [Roparebreven]
1840-1850-talen, Den första stora emigrationsvågen på 1840- och 1850-talen berodde till en del på den oförsonliga lagen om konventikelförbud från 1726.
1845, Lunds missionssällskap startas - en föregångare till Svenska kyrkans mission som bildas 30 år senare.
1846, Sverige, skråväsendet avskaffas.
1847, Jönköping, Storckenfeldtska flickskolan startas av Aurora Storckenfeldt (1816-1900). 1858 flyttar skolan in i huset Fridhem på Målaregatan 14, strax intill Missionshuset (Gamla) där Stadsbiblioteket nu är. Här fick väckelsefolket en fastare samlingspunkt. (Skolan finns där tills den upphör år 1909.)
Knut Wilhelm Almqvist var en av de så kallade väckelseprästerna. Han var gift med Lina Sandells storasyster Charlotta. Utarbetad flyttade Almqvist från en prästtjänst i Hjälmseryd till Jönköping, för att arbeta som läroverksadjunkt. Almqvist slöt sig till de väckta och blev snart gruppens ledare.
1847/48, Första baptist-dopet i Sverige
1848, i halländska Vallersvik grundas Sveriges första baptistförsamling med sjömannen och lekmannapredikanten Fredrik Olaus Nilsson som föreståndare sedan fem vuxna låtit döpa sig. Det är fortfarande olagligt att ha någon annan tro än Svenska kyrkans lutherska tro och Nilsson landsförvisas som straff.
184?, Risebergarörelsen kring Olof Hedengren (1812-1870), patron på Riseberga i Närke (1839-1870) börjar [läs], "Patron på Riseberga - ett bygdespel, 2005, [läs]
1853, Jönköpings Traktatsällskap bildas [Läs] [Läs mer]
1854, London, Charles Haddon Spurgeon blir baptistpastor i London och blir så småningom en av de mest inflytelserika förkunnarna någonsin.
1855, Jönköping, Jönköpings kristliga ynglingaförening bildas samma år som KFUM:s världsförbund. Svenska KFUM bildas först 1877.
1855, Riseberga, Första bönhuset i Sverige byggs på Riseberga av patron Hedengren [ Läs ] [Läs mer]
1855, Anders Wiberg (1816-1887) var präst i Svenska kyrkan men blev baptist 1852. Efter tre års vistelse i USA, då han lärt känna den amerikanska baptismen, återvände Wiberg 1855 till Sverige där han blev föreståndare för Stockholms baptistförsamling. 1857 samlade han de svenska baptistförsamlingarna till deras första årskonferens. [Läs] [Läs mer]
1855, USA, Dwight L. Moody blir omvänd. Han blir sedermera en av USA:s mest framgångsrika evangelister.
1855, Sverige, domstolarnas rätt att ålägga kyrkoplikt upphör. Det blir tillåtet för medlemmar av Svenska kyrkan att bevista andra kristna samfunds gudstjänster.
1856, EFS, Evangeliska FOSTERLANDS-stiftelsen bildas bland annat mot bakgrund av den växande baptismen. Från 1868 fick kolportörerna rätt att också predika och från 1906 kallades de predikanter. [Läs mer]
1857, tidningen Budbäraren grundas med Bernhard Wadström som redaktör. En av de viktigaste uppgifterna för EFS kom att bli litteratur- och traktatspridning, vilket i hög grad ombesörjdes av så kallade kolportörer, kringvandrande försäljare av kristen litteratur. Mycket av litteraturen producerades av det egna förlaget, EFS-förlaget, vilket bildades samma år som rörelsen.
1857, Sv. Baptistsamfundet bildas, med Anders Wiberg (1816-1887) som ledande [Läs] [Läs mer]
1857, Jönköping, koleran härjar återigen i Jönköping. 178 dör. Första dödsfallet: 15/9.
1858, Sverige, Konventikelförbudet från 1726 upphörde.
1859, våren, Paul Peter Waldenström träffar Rosenius för första gången.
1860, Sverige, den första "dissenterlagen" om landsförvisning som straff för den som lämnar den lutherska läran avskaffas. Religionsfriheten utvidgas därmed till att gälla även svenskar, som nu får rätt att lämna statskyrkan - dock förutsatt att de byter medlemskap till vissa andra kristna församlingar som är godkända av staten.
1860, Luthers "Kyrkopostilla" är den första bok som gavs ut av EFS-förlaget, vilken kom att ges ut i åtta upplagor och 70 000 exemplar. (Kyrkopostillan tycks inte finnas på nätet, Huspostillan finns [här].)
1860, 1 januari, Jönköpings Hotell (nuvarande Stora Hotellet), öppnar. Vid öppningen är hotellet landets största.
1860, Jönköpings Traktatsällskap (1853), bygger det första Missionshuset i Jönköping (där Stadsbiblioteket ligger idag), det rymde 1000 personer och blev den växande rörelsens centralhelgedom (fr o m 1877 kallas denna byggnad Gamla missionshuset). Väckelsen hade tagit fart och det började bli trångt att samlas i hemmen och flickskolans lokaler i Fridhem.
1861, Jönköpings Traktatsällskap bytte namn till Jönköpings Missionsförening [Läs]
1860-talet, allt fler av de lokala missionsföreningarna, som tidigare samlats i hemmen, byggde egna missionshus. I allt vidare cirklar kring Jönköping bildades lokala missionsföreningar som blev ”biträdesföreningar” till Jönköpings Missionsförening. Dessa lokala föreningar hade inga egna pastorer, men antalet centralt anställda predikanter växte. Dessa ”jönköpingspredikanter” besökte de lokala missionsföreningarna enligt fastlagda resturer. Fyra gånger per år hölls det ”kvartalsmöte” i Jönköping. Då vallfärdade missionsfolket långa vägar, precis som Israels folk hade vallfärdat till högtiderna i Jerusalem. Så fick Jönköping namnet ”Smålands Jerusalem”. Missionshuset med plats för 1000 personer var snart för litet och 1876 byggdes Stora Missionshuset, tvärs över gatan, med plats för 3000. Vid storsamlingar i Jönköping var det ofta parallella samlingar då båda missionshusen fylldes.
1862, Jönköping, Jönköpings första förskola öppnas. Initiativtagare är Ebba Ramsay. Lokal erbjuds kostnadsfritt i Gamla missionshuset.
1862, Sverige, kommunallagen åtskiljer den borgerliga och kyrkliga kommunen från varandra.
1863, Sverige, nattvardstvånget upphävs.
1863, Sverige, den 1 dec. öppnas järnvägslinjen Jönköping-Mullsjö.
1864, den 1 dec. är hela järnvägslinjen Falköping-Jönköping-Nässjö klar. Södra stambanan invigs. Man kan nu åka tåg sträckan Stockholm-Falköping-Jönköping-Nässjö-Malmö. Den sträckan kan inte avverkas på en dag. Därför stannar tåget över natten i Jönköping. Tändsticksindustrin har stor nytta av förbindelsen.
1864, Sverige, näringsfrihet införs.
1866, Sverige, aktiebolagslag.
1866, Jönköping, Koleran drabbar återigen staden. 53 dör totalt. 1:a dödsfallet: 24/8.
1868, C.O.R. dör, Paul Peter Waldenström, som varit nära medarbetare sedan 1859, blir Pietistens redaktör.
1868, Kolportörerna inom EFS fick rätt att predika.
1868, Metodistkyrkan (den amerikanska) etabkeras i Sverige. Det var med hemvändande sjömän från Amerika som metodismen kom till Sverige på allvar på 1860-talet. De hade mött budskapet om nåden som befriar och engagerar i Amerikas hamnar. Metodistkyrkan i Sverige blev en frukt av den amerikanska väckelsen och man fick stöd från emigrerade svenskar som i Amerika funnit Metodistkyrkan. Dessa hemvändande sjömän samt tidigare utvandrade svenska metodistpastorer reste runt i landet och församlingar bildades, framför allt i kuststäderna och på Gotland. De första församlingarna bildades 1868 i Karlskrona, Kalmar och Vallda utanför Kungsbacka. 1868 etableras Metodistkyrkan i Sverige och blir 1876 ett av staten erkänt trossamfund med rättighet att döpa, viga, begrava med mera (andra samfund fick vänta till 1951).
1869, Jönköping, Svår missväxt drabbar landsbygden. Många Jönköpingsbor utflyttar till USA.
1872, Helge Åkesson, som började läsa till präst, men blev baptistpredikant, utesluts från Baptistsamfundet.
1872 i juni, Waldenströms berömda predikan om försoningsfrågan publiceras i Pietisten till högmässotexten 20:e söndagen efter Trefaldighet (Trinitatis).
1874, Jönköping, Järnvägssträckan Nässjö-Katrineholm är färdig och förkortar förbindelsen Malmö-Stockholm. Jönköping ligger åter vid sidan och Stora Hotellet förlorar förbindelsens övernattningsgäster. Invigningen av Östra Stambanan sker i Nässjö den 18 november 1874.
1876, Jönköping, Jönköpings Stora (nya) Missionshus plats för 3000 byggs några hundra meter sydost om det gamla missionshuset (Kålgården), och invigs på julafton 1876. Jönköpings missionsförening (som sedermera får namnet Svenska Alliansmissionen) får sin fasta punkt i det nya stora missionshuset.
1876, Torkelsryds Missionshus byggs av fria baptister på mark upplåten 1875 av baron Hans Henric von Essen.
1876, Metodistkyrkan blir ett av staten erkänt trossamfund med rättighet att döpa, viga, begrava med mera (andra samfund fick vänta till 1951).
1878, EFS delas och Svenska Missionsförbundet bildas med Paul Peter Waldenström som en av de ledande.
1880, Jönköpings stadsmissionsförening bildas.
1882, Frälsningsarmén börjar sin verksamhet i Sverige med Hanna Ouchterlony som organisationens första svenska ledare. Den 28 december håller man sitt första möte på Ladugårdslandsteatern vid Östermalmstorg i Stockholm.
1885-87, Helgelseförbundet bildas (HF).
1886, Jönköping, ordförandeskapet i Jönköpings Missionsförening togs över av den frikyrkligt sinnade väckelseprästen Karl Palmberg. Han var en duktig talare som samlade stora skaror kring sin predikstol. Han var inspiratör och pådrivare till många missionshusbyggen runt om i Småland.
1886 (?), Torkelsryds församling ansluter sig till de fria baptisterna, efter att förut ha varit en Missionsförening (med anknytning till EFS och Svenska Missionförbundet).
1894, Fribaptistsamfundet bildas.
1900-talets början, Torkelsryds församling delas, en grupp går över till HF, och bygger missionshus i Rödån.
1919, Jönköping, Svenska Alliansmissionen bildas. De tre organisationerna, Jönköpings Missionsförening, Jönköpingskretsens kristliga ungdomsförbund och Skandinaviska Alliansmissionen i Sverige växte fram ur samma väckelse, stöddes av samma lokalföreningar och samma personer fanns med i ledningen för alla tre. 1919 togs det naturliga steget då Jönköpings Missionsförening och Skandinaviska Alliansmissionen i Sverige gick samman och bildade Svenska Alliansmissionen. Jönköpings kristliga ungdomsförbund blev Svenska Alliansmissionens Ungdomsförbund.
